Piggt och lagom glatt så ringde klockan vid 8 tiden i morse.
Hade ju nämligen utsläppet.. Var uppe och fixade i ordning allt men eftersom ridhuset var upptaget så tänkte jag åka upp senare idag och rida..

Bussarna går ju som de gör på söndagar. 1 gång i timmen.
När jag var klar där så hade bussen precis gått så jag påbörjade min 8 km långa promenad till stan.
Faktiskt väldigt skönt att gå i sin ensamhet med mp3:n och bara rensa huvudet från allt och inget.

När jag gick där på de lite öde vägarna och mötte ett fåtal människor så blir det av någon anledning att man hälsar på varandra.
Varför gör man det egentligen? Visst är det artigt att hälsa, men det är ju inte direkt så att man går och hälsar på varenda människa man möter på stan.
Har det med att göra att man går på sådana småvägar, ellar varför gör man det egentligen? Det borde ju vara lika artigt att hälsa på alla människor på stan..
Vet ni varför det är så ?

Sedan mötte jag en liten kille som var ute och sprang.. Han var lite knubbig och såg faktiskt totalt plågad ut.
Då slog det mig att hans föräldrar kanske har tvingat honom att gå ut och springa för att han är lite tjock.. Det är ju såklart mycket möjligt att han gjorde det frivilligt, men han såg faktsikt riktigt plågad ut.
Skulle ni, om ni var föräldrar, kunna tvinga ut ert barn att springa om ni tyckte att han/hon var fet?